Fotografering
Modell: Ida Andersson
Fotograf: Emma Celander
Bilderna togs för några helger sedan, så först nu har jag hunnit titta igenom dom. Min dator är allmänt störd, jag har rensat och rensat men fortfarande skriker den om mer utrymme, så får försöka ta kontakt med storebrorsan.
Tycker bilderna blev mycket bra, och ida verkar nöjd med, så det är ett plus i kanten.
Nu ska jag gå till skolan och göra succé!
http://avtrycket.bilddagboken.se/
http://yourlifestyle.blogg.se/
Vad ska vi göra egentligen?
Svälten i Afrika är extrem p.g.a. värmen och pengabristen bland människorna. Vi här i Sverige arrangerar olika galor varje år för att skänka pengar till barn i Afrika, men hur mycket hjälper det? För jag har inte sett någon förbättring efter alla galor vi har haft, barn svälter fortfarande och sliter ut sig totalt när dom måste gå flera mil för att släcka en djävulsk törst. Så ska det inte gå till, dom flesta har inte tillgång eller pengar till att gå i skola för att lära sig läsa och skriva, en del har förlorat sina föräldrar som förmodligen har dött p.g.a. AIDS, eller andra allvarliga sjukdomar som inte går att bota. Sverige samlar in flera tusen miljoner på galorna som anordnas, men vart hamnar pengarna egentligen? Kommer pengarna dit dom ska? Då skulle det väl ha blivit en stor förändring?
När saker händer här i Sverige blir det en himla uppståndelse, men det är förståligt det med, men om man tänker efter lite så är det lika besvärligt i U-länderna.
När man hör någon klaga om att jag minsann aldrig får god mat, brukar många svara: Men tänk på dom svältande barnen i Afrika.
Om jag hade en hel förmögenhet skulle jag skänka pengar till U-länderna, dom behöver nämligen det vi har, dom behöver ha utbildning, dom måste få lära sig läsa och skriva, och absolut få träffa annat folk med, det är mycket viktigt.
klump i magen!
Så snälla önska mig lycka till, jag behöver det verkligen!
Tisdag morgon.
Lysande osäkerhet
Hennes ögon är i själva verket osäkerheten själv,
rörelserna hon gör är så planerade
fast ändå har dom ingen struktur.
folk ser hennes osäkerhet på långt håll,
jag märker den så fort hon kliver in i rummet,
en doft utav rädsla för ett sned steg,
hon skriker på hjälp, men ingen hör henne.
vill ge henne en hjälpande hand
men den är inte mottaglig för henne.
övervinn din osäkerhet,
det tar kontrollen över dina val
du egentligen vill göra,
du försöker men så fort det inte funkar
går du din väg för att söka tröst,
trösten är hos dig själv.
ta dig i kragen, ingen klandrar ner på dig
om du försöker, ingen bryr sig om du gör ditt bästa,
alla bryr ju sig när du bara försvinner
och kryper in i ditt skal,
allas huvuden är på högtryck,
undrande ögon,
varför är hon som hon är frågar man sig.
du målar dig själv svart i ett hörn,
du kanske vill vara det svarta fåret,
du försöker skaffa dig en uppfattning
om dig själv, men resultatet blir botten.
hjälp mig att förstå din uppfattning
om världen, sluta att ge upp,
du måste kämpa dig upp
till en människa utan osäkerhet,
så det är bäst att du börjar nu.
<3
Dag på Kagg.
Till min pärla!
Du förgylller min dag med skratt och allvar, dina kloka ord och vitsar får mig att le upp till öronen.
Texterna du skriver är så levande, dina fingrar och din hjärna måste vara väldigt välgjorda, för så bra som du skriver, så tack Knoen & Krillan! Sen vill jag också säga det att du har verkligen fått mig att må bättre, och det som känns så "jävla" bra är att vi ska gå 3 hela år tillsammans, jag kan se oss förvirrade som bara den dom första dagarna, vi kommer irra runt som galna hönor. Men det jag vill säga är att du är en mycket viktig person i mitt liv, och jag älskar dig så enormt mycket!
Celiaki, jävla celiaki.
Vikt minskning, torra fläckar på huden och ett evigt springande till skit huset, är bara början på ett antal problem det för med sig. Fick diagnosen för snart 2 år sedan, visst jag har inga problem med special maten men vem vill inte kunna äta bröd från pågenlimpan, och att äta ute på resturang där dom är allmänt tröga, som tillexempel: Hej, jag tål inte vetemjöl, har ni något till mig då? Ja vänta ska jag se, ja vi har knäckebröd. HALLÅ?! Vart sitter den lösa skruven? Men jag har den turen att min kära mamma också har celiaki och är en erfaren allergiker, så det är inte brist på nybakat bröd och annan smarrig "sär" mat ;) I början trodde jag att det bara var att ge upp och starta livet som kanin, då vill säga att bara äta grönsaker, och så var det i början när jag inte visste vad det var för fel, därför rasade min vikt och jag blev i princip som en vandrande pinne, men nu mår jag mycket bättre, visst vikten är inte perfekt än men jag äter i alla fall ordentligt. Min bästa vän är både gluten och laktosintolerant, så hon är en veteran inom allergier.
Nu ska jag åka till min älskling och gosa in mig!
Ha det bäst!
Pics.
ENGLA!
Jag kan inte sätta mig in i hur Englas familj mår eller hur dom hanterar detta dåd, men jag vet med mig att vad hemskt det måste vara att få begrava sitt eget barn? ingen ska någonsin behöva gå igenom något sådant.
42-åringen har erkänt fler mord och ett antal våldtagsförsök, så Engla var inte den första han lade händerna på!
Det jag vill ska hända är att alla som ger sig på små barn och ungdomar borde få dödstraff eller rent av bli plågade till döds, varför kan inte sverige införa dödsstraff på fängelserna? så dom får det straff dom verkligen förtjänar.
Men så vitt jag vet är att på fängelserna idag så är det dom som har våldtagit eller åkt in för pedofili som råkar illa ut, dom i sin tur blir våldtagna och misshandlade av dom andra fångarna? men vadå, då får dom känna på det själva, hur kränkande och hemskt det är!
Igår klockan 21.00 tände min mamma ett ljus och satte i köksfönstret, endast för Engla och självklart Hennes familj, och kanske till dom andra som var hans offer. Jag hoppas att ni också tände ett ljus för den mördade 10-åringen, som hade hela livet framför sig men sedan miste allt!
Brinn i helvetet Anders Eklund!
Alla som läser denna text, lämna en kommentar som helst ska bestå utav ett hjärta, bara för Englas skull och familjens!
Engla<3
En nybörjare i blogg världen!
Jag skaffar denna blogg för att kunna visa upp mina bilder, och ibland kanske skriva en hel del.
Också för att släkt och vänner kan se det jag gör.
